.

För exakt 2 år sedan var det den sista kvällen jag såg dig säga hej, prata, le, skratta, skämta, äta, dricka, krama mig och säga hejdå.
Den absolut sista gången jag såg dig med mina ögon när du levde. De gör ont varje gång jag går förbi min ytterdörr på kvällen jag tror alltid att du står där. Där jag såg dig sist. Kikarhålet på dörren lyser i gult från ljuset i porten och jag tror mig alltid se ett extra ljus bredvid och tror att det är dina ögon.
Det var du, jag och Johan som var här på kvällen. Jag klippte dig. De blev lite roligt när du fixade till det sen, hade behövts en smärre justering.. Men du var fin. Vi skrattade och skämtade, shit. Kommer aldrig glömma.
Och på natten från den 31a januari till den 1 februari 2009, runt 2-3 tiden körde du för fort på 73an, kraschade, våltade.. försvann
Borta. Hur kan de ens hända. Fan. Morgonen efter ringer Kajsa mig och Julia och frågar vart du är. Hon säger att någon har skrivit Rest in peace, och ditt namn efter på msn. Att du kraschat med en bil du tagit.
Jag skrattade åt Kajsa och sa"nej, han är inte död, han kanske har kraschat och brytit benet men han är fan inte död". Jag ringde dig. Inget svar. Ringde dig 2 gånger. 3 gånger. 4-5-6 gånger. Inget svar. Känslan kröp upp i kroppen, vart fan är du? Jag ringde alla. Jag ringde hagberg. Inget svar. Jag messade hagberg.
"Vart är han?"
Och det äckligaste jag någonsin vart med om kom upp på skärmen på min mobil "Han är död"
Jag ringde Hagberg, började få panik. Jag skrek på honom att han inte fick skämta om sånt här, det är bara skitsnack det är inte sant. Sulade in mobilen i väggen. Sprang upp med Julia till kiosken, kollade om det stod nått i tidningen. Det gjorde det inte, så du levde. Inget hade hänt du var kvar. Gick hem till Kajsa. Såg Kajsa.
"Han är död"

Du var inte borta. Du var någonstans. Jag fattade ingenting. Alla grät. Vi åkte upp till platsen där du kört av vägen, det var blod på snönn. Det låg bildelar över hela åkern. Din mamma hade ställt en röd lykta där. Över blodet. Jag såg Johan. Sprang till Johan. Grät. Grät grät. Vad var det här. Snart skulle din mamma komma och säga att allt var okej, det var bara ett skämt.
Hon kom aldrig och sa det.
Du var borta
Tog en skärva från bil lamporna som låg där och lös rött på åkern
När jag kom hem, det var mörkt ute. Jag var själv hemma. Då hittade jag en vit Peak mössa på min hatthylla. Luktade på den. Det var din. Föll i gråt. Varför? Vart är du, kom hem... allt i mitt huvud snurrade.
Dödsannonsen kom. Klippte ut, ramade in. Ställde på byrån. Bredvid den lilla biten jag fick med mig från åkern som var en del av bil lamporna, dom krashat dom med och blivit i små delar..
Allt var jobbigt dåligt fel svårt konstigt läskigt mörkt och bara.. hemskt.
6e januari, jag linus johan josef josefina joel åkte in till Solna, "Fredag 10.00, Karolinska institutet, Retzius väg 1, Infart E. Bårhuset.
Såg dig. Hemskt. Först då insåg jag. Du var en ängel nu, du var inte här, det var bara ditt skal som var kvar på jorden. Minns dom hemska ljuden man hörde från dörren där alla andra skal låg, ljudet av dom här hemska bårarna, silvriga fula med vita lakan över dom fina, en gång levande, gnisslandes och onda. Onda jävla bår helveten. Fan dom. Minns alla. På stolarna, på golvet, gråtande, allt. Nejnejnej.
Viskade "Vi ses i himlen bästa vän" genom tårarna, och gick ut
På vägen hem i bilen kom din låt. 6:2. T.I - Whatever you like. Tårar.
Månaden gick. Jag hittade en människa som lättade allting, Jens. Din bästa vän genom alla år. Vi hjälpte varandra genom hela allting. Grät i varandras armar, pratade om minnen, försökte få varandra att må bättre.

Lördag den 28e februari 2009. Torö kyrka 14.30, begravning.
Jag, Kajsa, Julia & Amanda i en bil. Oasis - Don't look back in anger spelades på vägen ut till torö.
Köpte två rosor, en från Jens. Han visste inte om han kunde komma, orkade komma, ville se.
Hälsa på alla. Sätta sig. Prästen börjar prata. En tjej sjunger Ted Gärdestad - Jag vill ha en egen måne. Tårarna faller "Man rår ej för att tårar rinner, när man har mist sin vän". Alla gråter. Allt är jobbigt, jag ville bara sjunkaunder jorden. De enda jag tänkte var att du skainte ligga i den där jävla vita kistan framför oss, du ska leva, vara glad, festa, resa, ta körkort, ha tjejer, va min vän. Va våran vän. inte lämna oss i en sån här sorg. De går inte. Allting blir fel i mitt huvud.
Man ska gå fram och lämna rosor. Vi är nästan sist. Jag grät så jävla mycket. Din mamma klappade mig på armen. "Ta det lugnt Anna". Hur kan hon va så stark?
Lämnade rosen, sa att vi ses i himlen bästa vän genom alla hulkningar, tårar och tankar. Värsta jag vart med om.
Alla sitter. Den skiva du senast lyssnade på kommer på på en stereo. Först blir det någon dunka dunk med christina aguileras röst i bakrunden, alla får fram ett litet leende genom tårarna. Andra låten kommer
6:2. T.I - Whatever you like. Det var det värsta jag vart med om. Introt på den jävla låten gör en panikslagen. Jag föll ner från bänken och viskade det är din låt. Din mamma kom. Hjälpte mig upp. Grät i varandras famnar. Fy FAN jag vill bara lägga mig och gråta just nu.
Alla börjar gå utåt, till mottagningen. Gråter med Linus. Sitter bara och gråter. Ser Jens komma i hallen av kyrkan. Springer dit, kramar. Säger att jag lagt rosen åt honom. Han hade åkt på moppen enda ut.
Mottagningen, hem, sorg, tårar, försöka börja må bättre.

De här två åren har gått så himla snabbt och jag kan inte förstå att det är exakt två år sen jag såg dig.
Den där tiden jag precis skrev ner var den svåraste tiden jag gått igenom tror jag. Allt var så jävla hemskt. Att förlora en vän. Det är så jävla hemskt.
Jag tror varje dag jag går förbi dörren i mörkret att du ska stå där, fortfarande.
Det är så sjukt.
Hur hade du vart nu? Hade vi vart lika bra vänner? Hade du haft en bil? Hade du jobbat eller gått i skolan? Hade du vart lycklig hade du vart ledsen? Jag önskar att jag visste och fick uppleva det.

Jag saknar dig så jävla mycket, Tobias "Beje" Bejeryd och jag kommer alltid att minnas dig.
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta.
Vila i frid Beje ♥
28/4-1992 - 1/2-2009
Vi ses i himlen bästa vän



Din vän, Anna
♥