pluggaluggaliggatiggafiggatriggagiggaLIGGAwää
o Beskriv Lamarcks och Darwins evolutionsteorier. Använd giraff som exempel.
Fransmannen Jean Baptiste de Lemarck och den engelske naturvetaren Charles Darwin trodde båda på att växter och djur genomgår en evolution, dock hade de olika åsikt om evolutionens drivkraft.
Lemarck
Lemarck tänkte sig att djur som hamnar i en miljö där de behöver använda vissa kroppsdelar extra mycket utvecklar just dessa kroppsdelar så att de blir kraftigare och effektivare. Giraffen skulle t.ex. fått sin långa hals genom att djuren generation efter generation sträckt sig upp efter blad i trädkronorna. Idag vet vi att barn inte föds muskulösa för att deras föräldrar tränar tyngdlyftning och att giraffbarn inte får långa halsar för att deras föräldrar sträckt sig efter trädtoppar.
Darwin
1859 publicerade han en bok som presenterade hans iakttagelser som bekräftade att en evolution ägt rum. Detta är nu grundläggande och erkänt bland andra naturvetare. Han noterade att det finns en stor förmåga till förökning att en enda gräsplanta sprider hundratals frön, en groda kan lägga flera hundra ägg osv. Men av alla dessa avkommor överlever fåtal till vuxen ålder. Många dör på grund av att de ej klarar sig i konkurrensen om mat och utrymme samt om vädret ej gynnar dess förmågor att överleva. Växter och djur blir mat till andra organismer och genom den hårda tillvaron ökar “levnadsstandarden” vilket gör att du måste klara av mycket för att överleva. Alla ägg som läggs av grodor blir ju ej grodor t.ex. Darwin noterade även att egenskaperna varierar inom en art. Att talgoxar ej har lika grova näbbar eller samma gula färg på bröstet. Darwin menar alltså att ju mer du tolererar och kan härda ju längre lever du. Och dessa som lever längre får avkommor som får deras gener och blir även de toleranta och härdade pga dess gener.
Han menar alltså att giraffen fick lång hals pga de med längst hals var de som överlevde och kunde föra sina gener vidare då de hade en fördel i konkurrensen om födan. Därför hade de störst chans att föröka sig och föra anlagen vidare för de längsta halsarna generation efter generation.
o Redogör för samevolution och konvergent utveckling. Ett tips är att använda exempel för att förtydliga.
Samevolution
Arter anpassar sig inte enbart till miljön utan även till varandra. Samevolutionen mellan växter och insekter sker på detta sett: Växterna lockar till sig insekter med t.ex. nektar och får “transport” för sin pollenspridning. Genom att insekter har anpassats till blommor med en speciell färg, doft osv är det lätt att rätt pollen hamnar på rätt blomma. Samevolutionen mellan djur på savannen är denna; geparden som springer snabbast av alla geparder är ju den som kommer att överleva då den hinner ifatt sitt byte. Detsamma med bytet, antiloper som kan springa tillräckligt snabbt och kan trötta ut geparden är de som överlever. Egenskaperna mellan djuren utvecklas då djuren utvecklas - samevolution.
Konvergent utveckling
Olika arter kan ha likartade egenskaper trots att släktband saknas och att de utvecklats på skilda platser. Anledningen till detta är att de har präglats av likartade miljöer och levnadssätt på de olika platserna - konvergent utveckling. Likheterna mellan södra halvklotets pingviner och norra halvklotets lunnefåglar är ett exempel på konvergent utveckling. Såväl pingvinerna som lunnefåglarna har anpassats till att flyga och fiska i havet.
o Beskriv tre teorier om livets uppkomst. (Skapelseberättelsen duger inte).
Allt tyder på att solen och planeterna i vårt solsystem bildades av material som fanns i ett jättelikt gasmoln. Gasmolnet kan ha härstammat från en supernovaexplosion. Gravitationskraften gjorde att partiklar i gasmolnet åter koncentrerades och bildade solen. Jorden och andra planeter bildades av material som “blev över” vid solens tillkomst. Man räknar med att jorden uppstod för 4,6 miljarder år sedan.
Darwin föreslog att livet började i en grund vattensamling eller lerpöl. Denna teori utvecklades av andra forskare såsom Stanley Miller. Han blandade gaser han trodde ingick i jordens tidigaste atmosfär och utsatte blandningen för elektriska urladdningar (blixtar). Efter försöket kunde han konstatera att gasmolekylerna hade reagerat och gett upphov till aminosyror. Om aminosyrorna bildades på detta sätt i den unga atmosfären är det möjligt att de följde med nederbördsvatten och samlades i vattensamlingar på jordytan. Där utgjorde de kanske huvudingrediensen för organisk soppa som kan ha gett upphov till liv.
Enligt en modern teori uppstod livet i underjorden där det var skyddat från ovanstående faror. De som förespråkar denna teori hänvisar till förekomsten av bakterier i spricksystem långt nere i berggrunden. Det tycks faktiskt förekomma bakterier överallt i jordskorpan där det finns sprickor som innehåller vatten och där det inte är för varmt som det finns ämnen som bakterierna kan utnyttja i energigivande reaktioner.
o Redogör för de fyra erorna sedan jordens bildning med de viktigaste ”milstolparna”.
Urtiden - Livet uppstår. Bakterier och blågröna bakterier dominerar. Maneter och maskar förekommer sedan urtiden.
Forntiden - Alger är de enda flercelliga växterna. Ryggradslösa djur som musslor är
vanliga, bevaras lätt som fossil.
- Koraller och bläckfiskar är vanliga. Första ryggradsdjuren utvecklas i form
av käklösa fiskar.
- Växter förekommer på land. Revbildande koraller är vanliga. Fiskarna får
käkar.
- Det finns spindlar och insekter. Groddjuren blir första ryggradsdjuren på
land.
- Bland skog med ormbunksväxter förekommer nu insekter med vingar.
Första kräldjuren utvecklas.
- Barrträd bildar stora skogar. Jorden får fler o fler kräldjursarter.
Medeltiden - Dinosaurernas storhetstid har börjat.
- Fåglar och de första däggdjuren utvecklas.
- Gömfröiga växter utvecklas. Redan nu förekommer träd som björk, vide
och ek. Nästan alla dinosaurier dör ut.
Nyare tider - Fåglarna och däggdjuren blir snabbt artrika. Apdjuren gör entré.
- 80% av djurarterna är insekter. Det finns människor.
Fransmannen Jean Baptiste de Lemarck och den engelske naturvetaren Charles Darwin trodde båda på att växter och djur genomgår en evolution, dock hade de olika åsikt om evolutionens drivkraft.
Lemarck
Lemarck tänkte sig att djur som hamnar i en miljö där de behöver använda vissa kroppsdelar extra mycket utvecklar just dessa kroppsdelar så att de blir kraftigare och effektivare. Giraffen skulle t.ex. fått sin långa hals genom att djuren generation efter generation sträckt sig upp efter blad i trädkronorna. Idag vet vi att barn inte föds muskulösa för att deras föräldrar tränar tyngdlyftning och att giraffbarn inte får långa halsar för att deras föräldrar sträckt sig efter trädtoppar.
Darwin
1859 publicerade han en bok som presenterade hans iakttagelser som bekräftade att en evolution ägt rum. Detta är nu grundläggande och erkänt bland andra naturvetare. Han noterade att det finns en stor förmåga till förökning att en enda gräsplanta sprider hundratals frön, en groda kan lägga flera hundra ägg osv. Men av alla dessa avkommor överlever fåtal till vuxen ålder. Många dör på grund av att de ej klarar sig i konkurrensen om mat och utrymme samt om vädret ej gynnar dess förmågor att överleva. Växter och djur blir mat till andra organismer och genom den hårda tillvaron ökar “levnadsstandarden” vilket gör att du måste klara av mycket för att överleva. Alla ägg som läggs av grodor blir ju ej grodor t.ex. Darwin noterade även att egenskaperna varierar inom en art. Att talgoxar ej har lika grova näbbar eller samma gula färg på bröstet. Darwin menar alltså att ju mer du tolererar och kan härda ju längre lever du. Och dessa som lever längre får avkommor som får deras gener och blir även de toleranta och härdade pga dess gener.
Han menar alltså att giraffen fick lång hals pga de med längst hals var de som överlevde och kunde föra sina gener vidare då de hade en fördel i konkurrensen om födan. Därför hade de störst chans att föröka sig och föra anlagen vidare för de längsta halsarna generation efter generation.
o Redogör för samevolution och konvergent utveckling. Ett tips är att använda exempel för att förtydliga.
Samevolution
Arter anpassar sig inte enbart till miljön utan även till varandra. Samevolutionen mellan växter och insekter sker på detta sett: Växterna lockar till sig insekter med t.ex. nektar och får “transport” för sin pollenspridning. Genom att insekter har anpassats till blommor med en speciell färg, doft osv är det lätt att rätt pollen hamnar på rätt blomma. Samevolutionen mellan djur på savannen är denna; geparden som springer snabbast av alla geparder är ju den som kommer att överleva då den hinner ifatt sitt byte. Detsamma med bytet, antiloper som kan springa tillräckligt snabbt och kan trötta ut geparden är de som överlever. Egenskaperna mellan djuren utvecklas då djuren utvecklas - samevolution.
Konvergent utveckling
Olika arter kan ha likartade egenskaper trots att släktband saknas och att de utvecklats på skilda platser. Anledningen till detta är att de har präglats av likartade miljöer och levnadssätt på de olika platserna - konvergent utveckling. Likheterna mellan södra halvklotets pingviner och norra halvklotets lunnefåglar är ett exempel på konvergent utveckling. Såväl pingvinerna som lunnefåglarna har anpassats till att flyga och fiska i havet.
o Beskriv tre teorier om livets uppkomst. (Skapelseberättelsen duger inte).
Allt tyder på att solen och planeterna i vårt solsystem bildades av material som fanns i ett jättelikt gasmoln. Gasmolnet kan ha härstammat från en supernovaexplosion. Gravitationskraften gjorde att partiklar i gasmolnet åter koncentrerades och bildade solen. Jorden och andra planeter bildades av material som “blev över” vid solens tillkomst. Man räknar med att jorden uppstod för 4,6 miljarder år sedan.
Darwin föreslog att livet började i en grund vattensamling eller lerpöl. Denna teori utvecklades av andra forskare såsom Stanley Miller. Han blandade gaser han trodde ingick i jordens tidigaste atmosfär och utsatte blandningen för elektriska urladdningar (blixtar). Efter försöket kunde han konstatera att gasmolekylerna hade reagerat och gett upphov till aminosyror. Om aminosyrorna bildades på detta sätt i den unga atmosfären är det möjligt att de följde med nederbördsvatten och samlades i vattensamlingar på jordytan. Där utgjorde de kanske huvudingrediensen för organisk soppa som kan ha gett upphov till liv.
Enligt en modern teori uppstod livet i underjorden där det var skyddat från ovanstående faror. De som förespråkar denna teori hänvisar till förekomsten av bakterier i spricksystem långt nere i berggrunden. Det tycks faktiskt förekomma bakterier överallt i jordskorpan där det finns sprickor som innehåller vatten och där det inte är för varmt som det finns ämnen som bakterierna kan utnyttja i energigivande reaktioner.
o Redogör för de fyra erorna sedan jordens bildning med de viktigaste ”milstolparna”.
Urtiden - Livet uppstår. Bakterier och blågröna bakterier dominerar. Maneter och maskar förekommer sedan urtiden.
Forntiden - Alger är de enda flercelliga växterna. Ryggradslösa djur som musslor är
vanliga, bevaras lätt som fossil.
- Koraller och bläckfiskar är vanliga. Första ryggradsdjuren utvecklas i form
av käklösa fiskar.
- Växter förekommer på land. Revbildande koraller är vanliga. Fiskarna får
käkar.
- Det finns spindlar och insekter. Groddjuren blir första ryggradsdjuren på
land.
- Bland skog med ormbunksväxter förekommer nu insekter med vingar.
Första kräldjuren utvecklas.
- Barrträd bildar stora skogar. Jorden får fler o fler kräldjursarter.
Medeltiden - Dinosaurernas storhetstid har börjat.
- Fåglar och de första däggdjuren utvecklas.
- Gömfröiga växter utvecklas. Redan nu förekommer träd som björk, vide
och ek. Nästan alla dinosaurier dör ut.
Nyare tider - Fåglarna och däggdjuren blir snabbt artrika. Apdjuren gör entré.
- 80% av djurarterna är insekter. Det finns människor.
o Beskriv ryggradsdjurens stamträd. Relatera till ”steget upp på land” och hur antalet arter i de olika familjerna har ändrats över tiden.
Från fisk till människa
Fiskar, groddjur, däggdjur och fåglar har alla ett inre skelett med ryggrad - ryggradsdjur.
Steget upp på land
Forskare hittade en fisk utanför Sydafrikas kust med ben i både buk och bröstfenor vilket var väldigt märkligt då man sett denna fisk som fossil en längre tid och trott att den ej existerar längre. Det var en kvastfenig fisk. Detta är en sammankoppling mellan vanliga fisken och fiskens utveckling till groddjur som var de första ryggradsdjuren på land. Utvecklingen av insekter skedde långt innan detta och var alltså mat för groddjuren vilket gjorde att de kunde utveckla sig mer.
Utvecklingen gjorde att groddjuren blev större i antalet arter. Pansargroddjur kunde bli flera meter långa. Stjärtlösa groddjur som paddor och grodor är dagens groddjur, även salamandern.
Kräldjuren erövrade land
Från speciella groddjur utvecklades kräldjuren. De var mindre beroende av våtmarker än vad groddjuren var. Kräldjurens ägg var ej så beroende av vatten som groddjurens, de hade skal och hinnor som skyddade de vilket gjorde att de lades på land istället för vatten. Kräldjuren levde inte enbart i torra miljöer, krokodilen jagade i sjöar och floder, flygödlor flög och fisködlor simmade i havet.
De mest omtalade kräldjuren från medeltiden är dinosaurierna. Stora som små varierade de växtätande djuren i längd. Tyrannosaurus är en av de största rovdjuren som någonsin levt på jorden. När medeltiden avslutades dog 1/3 av alla växt- och djurarter ut, bl.a. dinosaurierna. Detta pga massiv förändring i klimatet då naturkatastrofer skedde såsom meteorit nedslag ovs. De enda kräldjur som överlevt är krokodiler, ödlor, sköldpaddor, och ormar.
Kräldjur blev fåglar
150 år gammal fossil av den så kallade urfågeln som levde under dinosauriernas stortid tycks ha varit en länk mellan kräldjur och fåglar. Den är väldigt lik kräldjuren men hade fjädrar vilket gjorde att den klassades som fågel. Forskare har hittat likheter mellan dinosaurier och fåglar att de nutida fåglarna kallas för små dinosaurier.
Däggdjuren tar över efter dinosauriernas storhetstid
Däggdjurens barn diar dvs suger mjölk från mamman samt att de har päls (undantag valar då de skyddar genom fett).
De har utvecklats från kräldjuren som är växelvarma vilket betyder att de varierar sin kroppstemp till omgivningen. De kan bli passiva om det blir alltför kallt för de. Däggdjur är däremot jämnvarma. De kan bibehålla sin temp trots klimatändringar. Det kostar mycket energi vilket leder till att de äter mycket.
Däggdjur som är anpassade till ett liv i träden
Apdjurens historia spåras långt bak i historian till insektsätande däggdjur. För 40 miljoner år sedan var det varmt och däggdjur sökte sig upp i träden då utvecklades tidigt de apor som vi kallar halvapor - dagens lemur är en halvapa. Aporna utvecklas sedan från dessa. De har egenskaper vi människor känner igen oss av såsom djupseende, griphand och stor hjärnkapacitet.
Människoapor
De första utvecklades för omkring 20 miljoner år sedan. Levde i skogen och gick på fyra ben.Till dagens människoapor räknas gibboner, orangutanger, gorillor och schimpanser. De afrikanska människoaporna är närmast människans släktträd.
o Beskriv uppkomsten av den moderna människan (Homo sapiens).
4 miljoner år sedan började apan gå på två ben då regnskogar och savanner började bli större. Ledde till att det blev lättare att hitta mat osv. Släktet Australopithecus vilket är sydapor är ett och det andra är Homo, det vi tillhör.
Sydaporna levde i Afrika för 1,5 - 5miljoner år sedan. De var ganska korta och kraftiga. De gick på två ben vilket gjorde det lätt att jaga mat och få mer plats att bära med händerna fria. Forskare tror de använde enkla redskap som vassa stenar för att skrapa loss hud och ben från överblivna djurrester från de stora rovdjurens måltider.
Tidiga människan är släktet Homo som utvecklades för ca 2 miljoner år sedan. Homo habilis var den första ”arten ut”. Duktig på att använda redskap och hade en stor hjärna och utvecklade förmågan att tala. Homo erectus fick namnet för att upprätt är vad erectus står för. Detta var innan man visste att Sydapan gått på två ben. Erectus använde redskap och utnyttjade eld, byggde boenden och gjorde kläder vilket gjorde att denna art kunde överleva längre ut än Afrikas bredder.
Neandertalare hade ett kraftigt skelett och välutvecklade muskelfästen. Såg ut mer som en människa och man såg slitage på tänderna vilket visar att de använde det som en ”tredje hand”. Födan var växter och småvilt. De bodde i grottor och använde eld. De dog under istiden för 30 000 år sedan.
Homo sapiens är släktet alla människor härstammar ifrån. Det var en grupp som spred sig för ca 50 000 år sedan ifrån Afrika. Trots att homo sapiens spred sig till samtliga kontinenter har det inte uppstått några större genetiska skillnader mellan människor olika delar i världen. Genetiskt sett är homo sapiens en av jordens mest enhetliga däggdjursarter.
Lycka till!! :-)
Från fisk till människa
Fiskar, groddjur, däggdjur och fåglar har alla ett inre skelett med ryggrad - ryggradsdjur.
Steget upp på land
Forskare hittade en fisk utanför Sydafrikas kust med ben i både buk och bröstfenor vilket var väldigt märkligt då man sett denna fisk som fossil en längre tid och trott att den ej existerar längre. Det var en kvastfenig fisk. Detta är en sammankoppling mellan vanliga fisken och fiskens utveckling till groddjur som var de första ryggradsdjuren på land. Utvecklingen av insekter skedde långt innan detta och var alltså mat för groddjuren vilket gjorde att de kunde utveckla sig mer.
Utvecklingen gjorde att groddjuren blev större i antalet arter. Pansargroddjur kunde bli flera meter långa. Stjärtlösa groddjur som paddor och grodor är dagens groddjur, även salamandern.
Kräldjuren erövrade land
Från speciella groddjur utvecklades kräldjuren. De var mindre beroende av våtmarker än vad groddjuren var. Kräldjurens ägg var ej så beroende av vatten som groddjurens, de hade skal och hinnor som skyddade de vilket gjorde att de lades på land istället för vatten. Kräldjuren levde inte enbart i torra miljöer, krokodilen jagade i sjöar och floder, flygödlor flög och fisködlor simmade i havet.
De mest omtalade kräldjuren från medeltiden är dinosaurierna. Stora som små varierade de växtätande djuren i längd. Tyrannosaurus är en av de största rovdjuren som någonsin levt på jorden. När medeltiden avslutades dog 1/3 av alla växt- och djurarter ut, bl.a. dinosaurierna. Detta pga massiv förändring i klimatet då naturkatastrofer skedde såsom meteorit nedslag ovs. De enda kräldjur som överlevt är krokodiler, ödlor, sköldpaddor, och ormar.
Kräldjur blev fåglar
150 år gammal fossil av den så kallade urfågeln som levde under dinosauriernas stortid tycks ha varit en länk mellan kräldjur och fåglar. Den är väldigt lik kräldjuren men hade fjädrar vilket gjorde att den klassades som fågel. Forskare har hittat likheter mellan dinosaurier och fåglar att de nutida fåglarna kallas för små dinosaurier.
Däggdjuren tar över efter dinosauriernas storhetstid
Däggdjurens barn diar dvs suger mjölk från mamman samt att de har päls (undantag valar då de skyddar genom fett).
De har utvecklats från kräldjuren som är växelvarma vilket betyder att de varierar sin kroppstemp till omgivningen. De kan bli passiva om det blir alltför kallt för de. Däggdjur är däremot jämnvarma. De kan bibehålla sin temp trots klimatändringar. Det kostar mycket energi vilket leder till att de äter mycket.
Däggdjur som är anpassade till ett liv i träden
Apdjurens historia spåras långt bak i historian till insektsätande däggdjur. För 40 miljoner år sedan var det varmt och däggdjur sökte sig upp i träden då utvecklades tidigt de apor som vi kallar halvapor - dagens lemur är en halvapa. Aporna utvecklas sedan från dessa. De har egenskaper vi människor känner igen oss av såsom djupseende, griphand och stor hjärnkapacitet.
Människoapor
De första utvecklades för omkring 20 miljoner år sedan. Levde i skogen och gick på fyra ben.Till dagens människoapor räknas gibboner, orangutanger, gorillor och schimpanser. De afrikanska människoaporna är närmast människans släktträd.
o Beskriv uppkomsten av den moderna människan (Homo sapiens).
4 miljoner år sedan började apan gå på två ben då regnskogar och savanner började bli större. Ledde till att det blev lättare att hitta mat osv. Släktet Australopithecus vilket är sydapor är ett och det andra är Homo, det vi tillhör.
Sydaporna levde i Afrika för 1,5 - 5miljoner år sedan. De var ganska korta och kraftiga. De gick på två ben vilket gjorde det lätt att jaga mat och få mer plats att bära med händerna fria. Forskare tror de använde enkla redskap som vassa stenar för att skrapa loss hud och ben från överblivna djurrester från de stora rovdjurens måltider.
Tidiga människan är släktet Homo som utvecklades för ca 2 miljoner år sedan. Homo habilis var den första ”arten ut”. Duktig på att använda redskap och hade en stor hjärna och utvecklade förmågan att tala. Homo erectus fick namnet för att upprätt är vad erectus står för. Detta var innan man visste att Sydapan gått på två ben. Erectus använde redskap och utnyttjade eld, byggde boenden och gjorde kläder vilket gjorde att denna art kunde överleva längre ut än Afrikas bredder.
Neandertalare hade ett kraftigt skelett och välutvecklade muskelfästen. Såg ut mer som en människa och man såg slitage på tänderna vilket visar att de använde det som en ”tredje hand”. Födan var växter och småvilt. De bodde i grottor och använde eld. De dog under istiden för 30 000 år sedan.
Homo sapiens är släktet alla människor härstammar ifrån. Det var en grupp som spred sig för ca 50 000 år sedan ifrån Afrika. Trots att homo sapiens spred sig till samtliga kontinenter har det inte uppstått några större genetiska skillnader mellan människor olika delar i världen. Genetiskt sett är homo sapiens en av jordens mest enhetliga däggdjursarter.
Lycka till!! :-)
Kommentarer
Postat av: Anonym
vad använder du för tandblekning? :)
Trackback
